Medarbetare

LARS LINDSTRÖM, född 1943, är professor vid Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner, Stockholms Universitet. Han är vetenskaplig ledare för det av Vetenskapsrådet understödda forskningsprojektet Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker. Han har, tillsammans med Kajsa Borg, gett ut antologin Slöjda för livet: om pedagogisk slöjd (2008).

Bland övriga böcker kan nämnas: Nordic Visual Arts Research (1998), The Cultural Context (2000), Technology Education in New Perspectives (2005), Pedagogisk bedömning (2005) samt Nordic Visual Arts Education in Transition (2008). Vidare kan nämnas artiklar bl.a. om kreativitet i International Journal of Art & Design Education 1/2006 och Educare (MaH) 1/2007, om portfolios och om det polytekniska bildningsbegreppet i Studies in Educational Policy and Educational Philosophy (E-journal) 1/2005 och 1/2007, om Comenius och läkekonsten i Bronäs & Selander, 2006 och i Mattsson et al., 2008, om att lära genom konsten i Hjort et al., 2002 och i Eriksson, 2008 samt flera bidrag i International Handbook of Research in Arts Education 2007 och Pedagogisk uppslagsbok 1996.

Jag är universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Umeå Universitet. Efter textillärarexamen vid Seminarium för huslig utbildning i Umeå (1968) arbetade jag i grundskolan i 20 år. Under samma tid tillbringade jag några år i Japan som forskningsstudent och som deltidsstudent vid Uppsala universitet. Min FK examen (1976) innehåller Konstvetenskap, Pedagogik, psykologi och japanska. Sedan 1988 har jag varit lärarutbildare först vid Linköpings universitet och senare vid Umeå universitet. I min FL uppsats (1996) studerade jag förändringar i läroplans- och kursplanetexter för slöjd, samt om och hur dessa förändringar påverkat slöjdämnets innehåll. I min avhandling Slöjd – intryck, uttryck, avtryck (Linköpings universitet, 2001) sökte jag svar på frågor om hur slöjdundervisningen på längre sikt influerat ett antal intervjuade personer. Utgångspunkten för intervjuerna var att ta reda på vilka minnen och eventuella kunskaper från skolslöjden som fanns kvar i vuxen ålder.

I "KOMOLÄR-projektet" är jag intresserad av läroplansfrågor relaterade till slöjdämnet och till samhällsutvecklingen samt hur lärare arbetar med bedömning av processer och produkter i estetiska ämnen, företrädesvis slöjd. Jag studerar för närvarande vilka begrepp lärare i slöjd och lärarutbildare i slöjd använder i bedömningssituationer. Det använda språket ger information om vad lärarna anser vara betydelsefulla kunskaper i slöjdundervisningen. I ett annat forskningsprojekt ”Skolämnen under IKT-påverkan – bild, musik och slöjd i det digitala mediesamhället”, som finansieras på min egen institution för estetiska ämnen, Umeå universitet, studerar jag hur användandet av digitala portföljer påverkar slöjdundervisningen.

Jag är även mycket intresserad av att skapa internationella nätverk tillsammans med kolleger från andra länder, som sysslar med liknande frågeställningar.

Avhandlingsprojektet är en interaktionsanalytisk studie av lärare och studenter på lärarutbildningens slöjdkurser med textil inriktning. Studien bygger huvudsakligen på videoinspelningar av klassrumsinteraktion från tre olika kurser på tre olika lärarutbildningar. Kunskapsintresset ligger i att undersöka hur slöjdundervisning tar sig uttryck inom ramen för en yrkesutbildning och att undersöka det interaktiva arbete som utgör undervisningens konkreta detaljer där.

• Grundskollärare 4-9 i slöjd och samhällskunskap
• Anställd som adjunkt och lärarutbildare vid MHM (tidigare Institutionen för hushållsvetenskap) vid Göteborgs universitet sedan år 2000
• Undervisnings- och intresseområde är främst ämnesdidaktik inom slöjdlärarutbildningen
• Projektledare, tillsammans med Marléne Johansson, för slöjdämnet i Skolverkets nationella utvärdering (NU-03) av grundskolan 2003
• Doktorand inom KOMOLÄR-projektet, anställd vid vid GU, sedan hösten 2004
• Kombinerar forskarutbildning på 80% med undervisning i ämnesdidaktik på 20%.

Mitt intresseområde är främst läraren i grundskolans slöjdämne. Hur och vad gör slöjdlärare, varför gör de så och vilka blir konsekvenserna av lärares olika handlande?

• Hur gör lärare för att åstadkomma lärandesituationer för eleverna?
• Har olika lärare olika intentioner med sin undervisning och sitt uppdrag?
• I vad tar lärarna utgångspunkt, och med vilka mål för ögonen iscensätter de olika delar i verksamheten?
• Hur påverkas eleverna och deras lärande av lärarens agerande?

Marléne Johansson, filosofie doktor, docent, har en bakgrund som textillärare i grundskolan och som lärar­utbildare vid Göteborgs universitet; utbildnings­vetenskap­liga fakulteten, institutionen för mat hälsa miljö, avdelning för slöjd. MJ har en textillärarexamen (1975), en filosofie kandidatexamen i pedagogik och psykologi (1982), en magisterexamen i hushållsvetenskap (1995) och en filosofie doktorsexamen (januari 2003), samtliga vid Göteborgs universitet. Utöver arbete i Komolärs forskningsprojekt har MJ undervisning i slöjdlärarutbildningen och i magisterutbildningen. MJ är bihandledare för doktorand i projektet. MJ arbetar också som docent och som forskningsledare i slöjdpedagogik, Vasa, Finland, med uppgifter i form av handledning av magisterarbeten och handledare i forskarutbildningen.

MJ:s doktorsavhandling behandlade elevers och lärares agerande med hjälp av mentala och fysiska redskap i sociala praktiker med avhandlingstiteln Slöjdpraktik i skolan – hand, tanke, kommunikation och andra medierande redskap (Johansson, 2002). MJ medverkade i arbetet med Skolverkets nationella utvärdering av slöjdämnet i svensk grundskola 1992-1994 (NU-92). På uppdrag av Skolverket har MJ varit projektansvarig för slöjdämnet i den nationella utvärderingen av svensk grundskola 2003–2005 (NU-03). MJ är ämnesansvarig för slöjd i Myndigheten för skolutvecklings uppdragsutbildning Kunskapssyn och bedömning, 2006 – .

MJ är aktiv i nordiskt samarbete och är svensk representant i presidiet för den nordiska organisationen NordFo (Nordisk forum för Forskning inom utbildning i slöjd). MJ är ordförande i redaktionsrådet för den nordiska publikationsserien Techne.

MJ deltar sedan 2004 i forskningsprojektet, Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker, finansierat av Vetenskapsrådet. MJ:s forskningsintresse är sociala samspel och lärande i miljöer såväl i skolan som i interaktion med hemmiljö och omgivning.

Jag är universitetslektor i pedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm. Min grundutbildning har jag från Åbo akademi (FM i pedagogik 1979), sedan disputerade jag vid LHS 2003. Mitt forskningsarbete fokuserar frågor om kunskap i skolan, såsom det kommer till uttryck i de uppgifter elever ges att arbeta med, de redskap de förväntas använda i arbetet med dem, klassrumskommunikationen och lärares bedömningsarbete. Jag har ett särskilt intresse för skriftspråklighet i relation till gymnasieskolans yrkesförberedande program. I KOMOLÄR-projektet ansvarar jag för frågor relaterade till kunskap och lärande i gymnasieskolan - inom några sådana program där man arbetar med materialen textil och trä. Vidare deltar jag i ett annat av VR finansierat forskningsprojekt, "Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande: en komparativ studie av undervisningspraktiker i svenska och finlandssvenska klassrum". Slutligen är jag koordinator i den nationella forskarskolan i pedagogisk bedömning, en samverkan mellan Lärarutbildningen i Stockholm, Göteborgs universitet, Malmö högskola och Umeå universitet.

Oskar Lindwall är universitetsadjunkt vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet och del av the Linneaus Centre for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society (LinCS). Han har en magisterexamen i kognitionsvetenskap och våren 2008 disputerar han vid Tema Kommunikation i Linköping. Förutom Komolär är Oskar involverad i projekt som studerar användingen av simulering inom medicinsk utbildning, så kallade kritiksessioner i arkitektutbildning och laborationer i naturvetenskaplig utbildning.

Oskar har varit ansvarig för magisterutbildningen "Lärande, kommunikation och IT" vid IT-universitetet i Göteborg. Han är också medansvarig för forskarutbildningskursen "analys av interaktion och lärande", som riktar sig till doktorander som använder videoinpselningar i studiet av lärande och undervisning.

Bland Oskars forskningsintressen återfinns: etnometodologi, relationen mellan interaktionsanalys och lärandeteori, klassrumsstudier i högre utbildning, lärandet av kroppsliga färdigheter, professionellt seende och följandet av instruktioner.